Pyx och Pecu
Pyx (t v) och Pecu (t h)
Här trivs Pyx bäst. Inkrupen i armvecket, med fingrar som klappar ryggen och kliar bakom öronen.
Men hallå där! Vart tog fingrarna vägen? (Lite senare demonstrerar Pyx mot bristen på kliande genom att med precision nafsa husses bröstvårta genom tröjan. Precis så där lagom för att husse skall förstå vinken. :-)
Pecu visar sig från fina sidan. Han är bara sötast i hela världen. :-)
Pyx har den där blicken som tyder på mycket funderande och eftertanke. En försiktig herre som först listar ut saker på avstånd och sedan ger sig hän. "Vilka röda ögon du har, sa mormor." :-)
Bilder på resten av flocken kommer snart.
Hej hej! Vilka vackra grabbar!! Jösses sicken fin teckning på Pecu. Ser fram att få träffa grabbarna =) Nu har jag lagt in en liten ppdatering på min blogg, men det kommer en bättre senare. Har ju mkt att ta igen, hehe!
Hoppas ni har det bra därhemma! Hälsa alla i familjen!
Pecu, var det inte miniråttan med rossel som du var tveksam till att den skulle överleva? Vad kul att den klarade sig i så fall.
Det stämmer. Det var inget lätt beslut att ta hem en sån småtting när det precis innan hemfärd visade sig att han hade rossel. Men dottern hade valt ut honom från början och kärat ner sig helt i honom. Vi gav honom en chans och han verkar ha tagit den.
Jag satte honom på en kraftig antibiotikakur under 14 dagar. Redan efter två dagar slutade rosslet och på tredje dagen fnös han inte ens. Efter det visar han inga tecken på återfall. Håller tummarna. :-)
Dessutom växer han ordentligt och har redan samma storlek som Pyx. Han gick inte ens ner under medicineringen.
Kan tillägga att vi valde honom enbart utifrån hans personlighet. Ibland får man en upplevelse av att höra ihop. Det verkar som om både jag och dottern har kännt samma vibbar gentemot Pequ. Dessutom hade Dessi själv räddat honom från ormmatsödet av liknande skäl. Underbart att få förmånen att försöka ge honom ett lyckligt liv. :-)