Gäster från Falkenberg - Säg hej till Stellan och Oskar

Äntligen har det dykt upp fler råttälskare i Falkenberg. :-)

Vi fick besök av Gabrielle och Tim med deras råttpojkar Stellan och Oskar. Stellan och Oskar är två mycket väluppfostrade killar. Hemma har de en riktigt stor lyxbur från vilken de får fritt tillträde till soffan, husse och matte.

Här kommer några bilder på råttgrabbarna.

Oskar t v och Stellan t h

Stellan t h och Oskar t v. Båda "artiga" och stillsamma herrar som inte är det minsta rädda för att gosa med andra människor.

Stellan

Lite närmare koll på Stellan. Han har lite ekorre i sig. :-) Är den mer rörlige av råttisarna.

Oskar

Oskar är en saktmodig och lugn kille. En myspys.

Oskar i hörnet

Alla har vi våra sovställningar. Oskar gillar "tryckt mot rutan"-varianten. :-)

Upp med tassarna

Stellan föredrar sovställningen "Jag ger mig!  Jag vänder andra kinden till, ju!".

Vår halvtaskiga digitalkamera missade en del annat kul. Men med Stellan och Oskar i rummet får man många upplevelser.

Nästa gång skall vi se om Stellan och Oskar klarar att träffa våra killar utan att de går bärsärkagång på varandra. Jag tror inte det, men de får väl träffas två och två. För säkerhets skull. Grupptryck ibland ungdomar kan ju bli så fel. :-)

Hera och Iris nu med övriga honor

Jag har tyvärr ingen bild av alla honorna tillsammans. Men det kommer. En videosnutt finns men inte utlagd på nätet än.

Sammanförandet av Hera och Iris med Irma, Bonny och Tissla har gått över förväntan. Irma har tydligt men vänligt visat att hon är äldst, störst och ranghögst.

Hera och Iris har tydligt visat att de respekterar det genom att sunt lägga sig på rygg, låta sig bli putsade och ge ifrån sig ett pip. Irma har slutat putsa när pipet kommit. Ännu har spelet inte upprepat sig. Skönt! Det är alltid lite nervigt då man för nya råttor in i flocken.

Det skall bli spännande att se när honorna blir brunstiga. Irma brukar få lite humörsvängningar då. PMS! :-)

Hera är bara fem dagar yngre än Tissla. De fungerar bra ihop. Bonny tar allt med ro. Som vanligt. :-)

Så allt är lugnt. ♥

Säg hej till Hera & Iris!

Mossblommas har två nykomlingar. Töserna Hera & Iris. De kommer båda från Sanders i Finland och har fått hjälp av Potku och Johanna att komma hit. Det är vi mycket tacksamma för. :-)

Iris är en s/ba hd. Lite blyg men en mysråtta som gärna kravlar omkring innanför kläderna eller i en råttkrage. Följsam och stillsam.

Hera är registrerad som en mink hd. Men hon är troligen en blue choklat mink. :-) Hera är mer utåtriktad, försiktig men lite busig. Stark egen vilja.

Båda tjejerna är födda 20/9 så om en vecka är de två månader.

Här kommer lite bilder på våra gosar:

Hera och Iris
Hera och Iris

Iris tittut
Iris leker tittut

Iris från en annan sida
Iris från ena sidan

Hera vill inte vara siluett
Hera i profil

Hera vill inte sitta still
Hera springer iväg

Följa John - Hera först
Hera och Iris leker följa John

Så här ser de alltså ut. de växer så det knakar. De närmaste dagarna skall de få lära känna de andra flickorna. Vi tar det lugnt. Iris och Hera får träffa de andra en i sänder. :-)


En helt vanlig råttstund :-)

Ibland bara kryllar råttorna över en.

Råttkryll
Råttkryll!!!

Ibland har vår dotter missat tandborstningen. Men bara lugn. Vi har hjälp av tandborstar med råtterande huvuden. :-)

Tandborste med råtterande huvud

Och sen har vi bara gos. Tissala är duktig på det. Och så är hon bara så söt.

Liten Tissla

Må så gott! Tummetott!

Råttkul i köket

Vi har råttsäkrat vårt kök. Förutom burarna och oss själva (i soffan) är kökets nedra delar de enda ställen råttorna får röra sig. Med råttsäkring menas: Inga sladdar, inga hålrum att krypa in i, inga lättillgängliga kemikalier och lätt utbytbara lister och tapeter. :-)

I köket sitter vi ofta och leker med våra vänner.

Aros närmar sig
Aros har fått en matkula med ärtor i. Snabbt insåg han att man måste välta ut innehållet.
Den killen är smart.

Kom på knepet
Nosen i hålet-varianten fungerar inte lika bra.

Bär iväg kulan
Vill man ha allt i fred får man bära iväg kulan. Lättare än att ta en ärta i sänder.
Aros hittar bästa lösningen.

Kula nr 2
Sen fanns det en kula till. Den norpade Aros med. :-)

Men de andra killarna då?

Pyx är också nyfiken
Jo. Pyx lyckades hitta ärtorna som redan trillat ut. Egentligen ingen utmaning.

Ett försök till
Man kan stå på kulan. Undrar om det funkar? Ett dygn senare har han faktiskt också knäckt problemet.
Han har väl sovit på saken.

Pequ tar för sig
Pequ är en opportunist. Varför lösa problem som andra redan löst?
Godbitarna ligger ju redan ute. :-)

Nu kanske ni undrar var man får tag i såna här kul matkulor, Play N Treat? Jo på
Ratpower.se
Johan som driver siten är också en av de drivande för Råtthjälpen.

Lite smått och gott från Mossblomma

Här kommer några andra bilder från oss:


Pequ är en sann agilityråtta. Springer gärna och följsamt. En fröjd att se.


Irma kommer inte långt efter. Hon gillar aktiviteten på bordet. Annars är hon en mysråtta som gärna sover liggande i nacken på hustrun.


Pequ musmar i sig.


Aros växer bra. Han är en försiktig herre som har blivit vår utbrytarkung nr.1. Nyfikenheten tar gärna överhanden. Men han är go och vill helst sitta i knät och bli kliad.


Tissla dricker sin välling för att bli stor. Bakom henne syns Bonny.


"Storasyster" Irma sköter sig fint mot de mindre. Hon älskar välling.


Det är inte lätt med bild genom gallret, men här är en som visar tre sovande skönheter. :-)




Två nykomlingar

Under Landskrona-utställningen hämtade vi två unga honor.

Lilla Tissla 2
Säg hej till Tissla (Porlamarkens Ametist ur månadsstenskullen).

Lilla Tissla
Tissla är en mycket harmonisk liten tjej som gärna sitter i handen och blir kliad bakom öronen.

Bonny 2
En riktig skönhet. Bonny (Bonny Taylor) är en black eyed siames med en päls som är riktigt silkeslen. Hon är det lugnaste vi sett. Satt helt stilla under mer än 20 minuter och tittade på TV. :-)

Bonny
En bild till! Hon brås på föräldrarna som båda är snygga exemplar med trivsamma sätt.



Ami och Ru har somnat in

Fredagen 29/9 somnade Ami och Ru för gott. Båda hade utvecklat beteendestörningar och Ru bitit hustrun. Ingen av dem fungerade med andra råttor och de orsakade mycket stress i flocken bara av att vara i samma rum. Orsaken till deras beteendeförändringar är troligen de samma som för Ummi, Zameo och Dessi (råttan) och för Ami & Ummis pappa. Mer om detta kommer jag att redovisa senare.

Jag har en rapport från en obduktion av Ummi som jag nu skall redovisa för SRS och skriva ner kommentarer kring. Förhoppningsvis går det att lära sig en hel del av vad som hänt. Materialet kommer att redovisas i Husråttan och här på bloggen.

Landskrona 13-14 september

Vi kommer att vara med på utställningen i Landskrona med Aros, Irma, Pyx, Pequ och DK. Förhoppningsvis kan vi visa bilder därifrån efteråt.

Pyx och Pecu

Här kommer lite bilder på två myspysiga herrar. Lille Pecu har vuxit till sig och är nu nästan ifatt Pyx.

Pecu och pyx
Pyx (t v) och Pecu (t h)

Pyx njuter i armhålan
Här trivs Pyx bäst. Inkrupen i armvecket, med fingrar som klappar ryggen och kliar bakom öronen.

Vart tog klifingrarna vägen
Men hallå där! Vart tog fingrarna vägen? (Lite senare demonstrerar Pyx mot bristen på kliande genom att med precision nafsa husses bröstvårta genom tröjan. Precis så där lagom för att husse skall förstå vinken. :-)

Pecu IIPecu
Pecu visar sig från fina sidan. Han är bara sötast i hela världen. :-)

Så röda ögon du har sa mormor IISå röda ögon du har sa mormor
Pyx har den där blicken som tyder på mycket funderande och eftertanke. En försiktig herre som först listar ut saker på avstånd och sedan ger sig hän. "Vilka röda ögon du har, sa mormor." :-)

Bilder på resten av flocken kommer snart.


Nya ansikten hos oss

Måste redan nu berätta att vi har en ny liten kille hos oss. Bild och mer information om honom kommer snart.

För att inte lämna vår hona Irma ensam då Dessi är borta har vi fått låna Teresia (Sanders Tabitha) från Porlamarkens som sällskapsdam åt henne. Den ljuva och lite blyga damen är mamma till vår Aros (Porlamarkens Ars Amandi) som vi är fodervärdar åt. Teresia tar mycket väl hand om lilla Irma. :-) Sakll fixa bild på tjejerna så fort jag kan.

Dessi & Zameo finns inte mer

Våra två syskonråttor Dessi & Zameo somnade in igår. Tyvärr visade det sig att båda fått allt svårare att gå ihop med de andra råttorna och när vi presenterade nya råttor i burarna (eller mer neutrala platser) så slog det slint för båda. Lite bråk för att fastställa dominansordningen i buren är ok, men då Dessi upprepade gånger började bita djupt i en hona (utan att sluta innan vi ingrep) och Zameo upprepade gånger skadat andra hanar med blodskador som följd så hade vi inget val. Vi hade testat att föra samman på neutral plats och duschat dem ordentligt men det räckte inte. I Zameos fall testade vi med de olika hanarna en och en utan skillnad i resultat. Dessi hade dessutom börjat nafsa genom gallret och några gånger bitit oss (visserligen lätt men ändå med sår som resultat) då vi plockade ut henne ur buren. Zameo jagade de andra i buren och ryckte ner dem från gallret genom att hugga tag i svansar och ben. Båda gick klart över gränsen. Båda hann att bli runt halvåret innan beteendet visade sig helt. Dessi började bete sig nervöst för ca. en månad sen. Zameo helt klart i o m introduktionen av nykomlingar för en vecka sen, men med tendenser till överdominans för ca. en månad sen.

Det har varit en tung vecka för oss. Först förlusten av Ummi och så dessa små. :-(

Men vi går vidare.

Det "gamla" gänget

Så har vi "gamlingarna". Ami (1 ½ år) känner de flesta redan till. Här kommer en bild på honom som vanligt toppad med tjejdofter runtomkring. :-)

Ami - Här luktar tjej

Och så har vi Zameo (ca ½ år), en intelligent ung man, son till Ami ur Porlamarkens New-York kull. Han är en riktig gosråtta som dock har svårt att passa in med de övriga. Tyvärr har han dessutom haft en släng av rossel. Nu är han helt symptomfri sen ett par veckor. Hoppas att han inte får tillbaka det. Här kommer han (även han nyfiken på tjejdofterna :-) )

Zameo

Dessi är syster till Zameo och ett ystert paket energi. Hur go som helst utanför sin bur. Tyvärr markerar hon buren genom att nafsa genom gallret och hon visar lite för mycket dominans i sitt sätt. Än har det inte skadat någon. Men hon blir aldrig någon mamma. Hennes syster Italy däremot är utvald till given mor för en kull. Att två systrar kan vara så annorlunda. Italy är lugnet självt och utan dominanta intressen. Men hon har visat styrka genom att stå ut med Dessi. Italy har bott hos oss som sällskap till Dessi, men är nu hemma på Porlamarkens igen. Dessi skall nu vänja sig vid den lilla honan Irma. De närmaste dagarna blir spännande. Här en bild på vår skönhet Dessi:

Dessi I

Ru (en månad yngre än Zameo) är Amis son ihop med princessråttan Chamomille. Om mamma var princessa så är han prins. Stilig och med huvudet högt, alltid lugn och sansad. Han är måttligt intresserad av agility. Helst vill han kela och filosofera. :-)

Ru

Så där ja! Äntligen uppdaterad blogg! :-)

Mossblommegänget växer

Vi har fyra nykomlingar hos oss här på Mossblomma. Tillåt oss presentera:

Porlamarkens Ars Amandi (lat. konsten att älska) hos oss kallad Aros
Aros IIAros - Porlamarkens Ars Amandi

Vi är fodervärdar åt Aros, en mycket vacker råttkille på 7 veckor som redan charmat in sig hos de flesta. Den svarta huvan och sadeln är mycket mörka liksom de outgrundliga ögonen. En lugn herre som tar det mesta med ro. Vi hoppas mycket på honom. Med en far som heter Mauritz von Würtzburg och en mor med namnet Sanders Tabitha så borde han väl bli något när han blir stor. :-)

Irma Irina, kort kallad Irma
Irma

Irma är en näpen liten tjej på fem veckor som helst ligger i nacken och snuttar, men som emellanåt är riktigt nyfiken. En vacker typ (snyggt huvud, stora ögon och öron med bra avstånd emellan, en smäcker men atletisk kropp) och en godkänd teckning gör inte saken sämre. Dessi på Porlamarkens har valt ut henne åt oss.

Pyx
Pyx

Pyx är en rofylld hane på fem veckor som är ganska lik Irma ovan. De är inte syskon men delar en hel del anlag på längre håll. Robust byggd och fin teckning gör ett bra första intryck. Vi får se hur han utvecklar sin personlighet. Just nu är nog ordet harmoni det som bäst beskriver honom. Vi får se hur det är om ett år.

Pecueño (spa. liten/litet) kallad Pecu
Pekfingerråttan PecuPecu - lilleman

Vid hämtandet av de tre råttorna jag nämnt ovan fanns där en mycket liten råtta kvar som Desirée på Porlamarkens hade förbarmat sig över hos en uppfödare. Små chanser att överleva men med ett sätt som gör att man bara inte kan låta bli att göra allt för honom. Beatrice förälskade sig i honom direkt, gav honom namet Liten på spanska och så fick han följa med hem till oss. Hans chanser visar sig ännu mindre nu då han troligen har rossel från start. Vi ger honom en chans att hämta sig genom medicinering av det mer kraftfulla slaget, men skulle det inte fungera så...  Lille Pecu är charmig och tuff för att vara fyra veckor, men stor som en treveckors grabb. Hade han inte räddats hade han blivit ormmat. Han har redan gett oss några rejäla skratt.

Detta var våra nykomlingar. :-)

Ummi är död :-(

Så tog Ummis liv slut. Kl. 14.45 den 1/9 slog hans hjärta sitt sista
slag. Det var en tuff stund på Hallands djursjukhus. En överdos
sömnmedel verkade omedelbart och ett par minuter efter injiceringen
var det slut.

Ummi - sista bilden
Sista bilden på Ummi strax före besök hos veterinär. Han är trött och har tappat sista gnistan.

Ummi har haft ett rikt liv, under sitt första år i rampljuset flera
gånger. :-) Han har varit lugn och skötsam ända fram till slutet. Det
sista halvåret hade han tyvärr vid några tillfällen epileptiska
anfall. Han återhämtade sig fort efter dessa ända fram till för ett
par månader sen då han fick någon form av anfall med
halvsidesförlamning (bara motorik, ej känsel) som följd. Efter samråd
med veterinär bestämde jag att ge honom en sista chans, och han
återhämtade sig bra och kom för en vecka sen upp i full vikt. Fram
till nu visade Ummi själv att han ville kämpa. Men något i hans
personlighet förändrades sakta. Han hade de sista veckorna blivit lite
frånvarande och aningen tröttare. För några dagar sen började han
hastigt tappa vikt och blev märkbart slö. Vi fattade beslut om att han
skulle få sin sista vila.

Ummis kropp är skickad till obduktion för utredning av vad som kan ha
orsakat epilepsin och förlamningen. Om 2-3 veckor får vi ett svar. Har
tidigare ansökt hos SRS för bidrag till obduktionen. Då Ummis pappa
Micke ju hade liknande symptom och nu kanske även en annan släkting i
samma linje har ytterligare en variant på temat så är det viktigt att
få klara besked om vad det handlar om. Min gissning lutar åt tumör på
hypofysen med påverkan även på intilliggande nerver som har med
motoriken att göra. Ett annat alternativ är hjärnblödning/-ar. Vi får
se och sen lära.