Mossblomma

Så tog Ummis liv slut. Kl. 14.45 den 1/9 slog hans hjärta sitt sista
slag. Det var en tuff stund på Hallands djursjukhus. En överdos
sömnmedel verkade omedelbart och ett par minuter efter injiceringen
var det slut.


^{_{Sista bilden på Ummi strax före besök hos veterinär. Han är trött och har tappat sista gnistan.}}

Ummi har haft ett rikt liv, under sitt första år i rampljuset flera
gånger. :-) Han har varit lugn och skötsam ända fram till slutet. Det
sista halvåret hade han tyvärr vid några tillfällen epileptiska
anfall. Han återhämtade sig fort efter dessa ända fram till för ett
par månader sen då han fick någon form av anfall med
halvsidesförlamning (bara motorik, ej känsel) som följd. Efter samråd
med veterinär bestämde jag att ge honom en sista chans, och han
återhämtade sig bra och kom för en vecka sen upp i full vikt. Fram
till nu visade Ummi själv att han ville kämpa. Men något i hans
personlighet förändrades sakta. Han hade de sista veckorna blivit lite
frånvarande och aningen tröttare. För några dagar sen började han
hastigt tappa vikt och blev märkbart slö. Vi fattade beslut om att han
skulle få sin sista vila.

Ummis kropp är skickad till obduktion för utredning av vad som kan ha
orsakat epilepsin och förlamningen. Om 2-3 veckor får vi ett svar. Har
tidigare ansökt hos SRS för bidrag till obduktionen. Då Ummis pappa
Micke ju hade liknande symptom och nu kanske även en annan släkting i
samma linje har ytterligare en variant på temat så är det viktigt att
få klara besked om vad det handlar om. Min gissning lutar åt tumör på
hypofysen med påverkan även på intilliggande nerver som har med
motoriken att göra. Ett annat alternativ är hjärnblödning/-ar. Vi får
se och sen lära.