Mossblomma

För ca 6 mån gick vår sista råtta ur livet. P g a astma mot pälsdjur fick vi ge upp våra kära småttingar.

Livet går vidare och världen är full av andra som älskar råttor.
Lycka till alla ni som seriöst bryr er och har hjärtat på andra ställen än i prestige och plånbok.

Vi har lärt känna många fina människor via vårt råttintresse. Tack för att ni berikat våra liv. :)

Våra ungar har hittat fina hem allihop. Ingen vill väl släppa ifrån sig något man älskar till vem som helst? Vi är nöjda.

Av våra 16 ungar finns 5 hanar kvar. 4 hooded och en roan. Två champagnefärgade. Ett par med riktigt fin teckning. Alla välväxta och mycket lugna.

Söker du en råtta med riktigt goda förutsättningar att bli en goseråtta, kanske en råtta för agility och andra utställningsklasser, så finns här några fina val.

Hör av dig på 070 - 210 21 11 alt. 070 - 53 877 97

Vi kan skicka bilder på killarna om du är intresserad.

/Patrik

Sex tjejer och fem grabbar är kvar av våra 16 ungar. En är tingad till Hörby. De är alla flygfärdiga. :-)

Två finns nu i Hässleholm och tre i Halmstad.

Kullen har visat sig innehålla en rätt stor variation i beteende. Här finns allt från lekfulla spjuvrar till "ligga still och mysa"-typer. Ungarna har en tydlig hierarki i burarna. De skiljdes åt för ca 2 veckor sen. Killarna har varit mest fartiga och har fnattat runt i köket som tossingar. Tjejerna är mer försiktiga men också mer sociala. Med tiden kommer det att ändra sig. Som vanligt lugnar hanarna ner sig med ålder och tjejernas beteende förblir mer sig likt.

Av hampagne-ungarna finns två kvar (varav en roan). Likaså finns de två roan-tjejena kavr. En bleker redan snyggt. Samtliga roans har en kil i pannan som längst upp bildar en blixt.

De ljusa champagnekillarna har hel sadel och ytterligare en tjej har det (förutom den som är borttingad).

Vi har haft en kull med mycket färg ut på svansarna och några har haft obetydlig slips. Ett par av ungarna har vitt spridda, difusa fläckar utmed ryggen som får dem att se kraftigare ut (en synvilla troligen).

Alla är välväxta. Typningen är varierad. Några honor och hanar har robusta skallar, andra av båda könen har mer musliknande ansikten. Öronen är väldefinierade och de flesta har runda och ganska stora ögon. Hanarna är klart mer maskulina redan nu i jämförelse med honorna. Skillnaden blev tydlig redan vid fem veckor.

Ungarna har snabbt vant sig vid väldigt varierad kost och äter allt vi ger dem. De vande sig snabbt vid höga och "prassliga" ljud. Nyfikenheten övervinner alltid rädslan vilket vi tycker är skönt.

Mamma Hera & pappa Pequ mår bra. Hera har återhämtat sig mer än väl efter sin första kull. Pequ tar väl emot han-ungarna när de träffats.

Är du intresserad av våra ungar så ring:
070 - 210 21 11 (Patrik) el. 070 - 53 877 97 (Carina)

Nu har alla fått färg och börjar gå från korvform mot musform. :-)

Ungarna varierar i storlek vilket kan förväntas i en så stor kull. 12 spenar till 16 ungar har sina sidor.

Nu till bilderna. Namn, kön och vikt kommer senare idag.








En roan till.

Unge nr 1,Tjej


Unge nr 2, Tjej


Unge nr 3, Kille


Unge nr 4, Kille


Unge nr 5, Kille


Unge nr 6, Tjej


Unge nr 7, Tjej


Unge nr 8, Kille


Unge nr 9, Osäker


Unge nr 10, Tjej


Unge nr 11, Tjej


Unge nr 12, Tjej


Unge nr 13, Tjej


Unge nr 14, Kille


Unge nr 15, Kille


Unge nr 16, Kille

Så där ja! 2 dygn gamla. :-)

Här kommer de nu. 6 stycken bilder. En av ungarna har en bit papper över nosen vilket vi upptäckte efter bildtagningen. The masked one! :-)


Ungarnas teckning syns tydligt på några. Ett par har helt godkända hooded-teckningar. Tre är för ljusa för att avgöra. Kan de vara blue eller mink? Två ser ut att vara roans. Någon verkar helfärgat mörk!!!


Skall använda färgneutralt underlag nästa fotosession. Uppe till vänster sysn en roan. Längst ner t v syns en av de ljusa tydligt.


Undrar vad som väntar dem?


En kul kull. :-)


En ser ut att vara en caped. Syns dåligt på den här bilden.


Mmm!

Så. Nu väntar vi ett par dagar. Vill inte oroa Kongo mer. Då vet vi troligen vilka som är hanar och honor.

Välkommen tillbaka!

Kongo interagerar bra med oss människor


Som alla andra råttor springer hon utmed väggarna
för att röra sig i rummet

Hennes teckning är långt ifrån perfekt, men vi har valt att inte ta hänsyn till det för att istället få fram riktigt trevliga djur. Tyvärr är det idag svårt att hitta riktigt bra tecknade hooded utanför laboratorieväggarna. Och försöksråttor fungerar absolut inte som husråtta. Men emellanåt dyker det upp vältecknade exemplar i vissa kullar. Vem vet? ;-)

Ny kull!

Kongo fick sin kull i natt den 7 april. I morse räknade vi ihop 15 ungar. Den lycklige fadern heter Pequ.

Kongo är dotter till vår Hera som födde en stor kull av vilka vi lät 12 leva vidare. Den kullen har visat sig mycket stabil, ett par av dem är kända i Halmstad efter tidningsmedverkan. Vi behöll Kongo och Madagaskar (hane). Kongo har visat sig vara svår att stressa och är en fartig tjej som är svårskrämd. Möjligen lite blyg ibland men nyfikenheten tar över alltid.

Pequ kommer ursprungligen från Helsingborg, föräldrar okända. Han är nu snart 2 år och har aldrig visat sig som annat än en nyfiken gentleman. Han var mycket liten då vi fick honom men har nu vuxit upp till samma storlek som våra övriga hanar. Ännu har han aldrig visat aggressioner mot oss och han är mitthane i hierarkin. Han-buren har varit mycket lugn från start. Vid återsättande av Pequ, efter parning, in i hanburen var allt frid och fröjd så när som på en himla massa nosande i 24 timmar. :-) Kongo har haft regelbundet sällskap av vår husmorsråtta Irma. De brukar mysa ihop.

Kongo & Pequ är båda ba hd, men Kongo kan bära på mi (mink), bl (blue) och/eller ch (choklat) efter mamman. Efter pappan kan hon bära bl (hon fick två syskon som var bl).  Men antingen bär hon i så fall bl av mamman eller pappan, eller ingen av dem.

Pequ kan ha anlag för sf (silver fawn) och med mindre sannolikhet bl.

Föräldrarna är valda för sin gosighetsnivå, lekfullhet och friskhet. Livslängd kan vi inte avgöra än. Kongos far Aros (Porlamarkens Ars Amandi) är 1 år och 10 mån. och mår finfint. Mamman Hera är 1 år 7 mån. och är frisk (lite rultig bara :-) ). Kongo är 8 mån. Pequ är 1 år 7 mån. Båda friska och pigga.

Vi väntar nu på att ungarna skall utvecklas.

Så fort vi kommer åt utan att störa mamma Kongo så blir här bilder.

För kontakt: metaphant(kanelbulle)glocalnet(punkt)net :-)

Kongo (hona) och Madagaskar (hane) finns kvar i väntan på nya hem. Bilder finns under rubriken Nationaldagskullen 20 dagar.

Båda har sin mammas färg. Kongo har en hel sadel och mycket färg ut på svansen. Madagskars teckning består utav flera färgade fält utmed ryggen. Svansen har färg långt ut.

Båda har ett milt temperament. Madagaskar är fartig och lite busig. Kongo lugnare på gränsen till sockersöt. (Har vi fastnat i stereotyper om hur man beskriver killar och tjejer? Hmmm.) Nyfikna, vakna och pussiga. Vi har nu särat på Kongo från killarna för att inte få en oönskad dräktighet på halsen. Farligt för en så liten tjej. Ett bra test blir hur hon tacklar att komma in till gummorna i stora buren. Gissar att hon antingen adopteras av mamma Hera eller av Irma, vår pseudomamma som tagit hand om alla de andra när de varit nya i buren.

Pinsamt kanske. Men också roligt.

Vår Nationaldagskull är en ständig överraskning. Så här långt positiv. Förutom tre stycken har vi i familjen upplevt nio av ungarna som svarta. Visserligen har vi undrat över varför de varit aningen mattsvarta men bortförklarat det med att där ju kan finnas en mink-gen som bleker färgen något. Men...

Så här precis i tiden då ungarna hittar nya hem har de nios pälsar blivit ytterligare ljusare. De har fått sin mammas färg, en mörk minkfärg. En färg som gjorde flera erfarna uppfödare aningen förbryllade då Hera anlände till Sverige förra året.

I dagarna besökte jag Helsingborg där Desirée Lennklo bjudit in till råtträff. Jag hade med mig fem råttisar till nya hem. Två av dem var de två ljusa exemplar vi tidigare beskrivit som mink. Desirée utbrister snabbt:
- Men de är ju blå!
Och så är det. Två blue. Efter en titt i stamtavlorna så är det fullt möjligt. Hera och Aros är sysslingar. Av en ödets nyck har de båda ärft mink och blue.

Färgen som Hera har är troligen mink+blue. Hera har också en recessiv striped roan-gen. Aros har alla tre generna recessiva. Det finns också en liten sannolikhet att båda eller en av dem har en choklat-gen. För det finns också ett par generationer bakåt. De åtta ungar som dött eller avlivats kan ha burit andra färger. Det får vi aldrig veta.

De närmaste veckorna får utvisa exakt vilka färgerna blir efterhand som pälsarna utvecklas. Tur bara att färgerna är av det vackrare slaget.

Skulle någon av de nyblivna ägarna bli missnöjda med valet av ungar utifrån att de fått ungarna falskt varudeklarerade för färg så tar vi givetvis tillbaka ungarna och ersätter för rimliga utgifter i samband med köpet.

Men jag tvivlar på att någon blir besviken. :-) Jag är det åtminstone inte.

Ungarna är bortlovade med undantag av en hona och en hane. Tydligen är suget efter råttor enormt. Våra ungar är inga höjdare i Standardklass (på grund av teckning, dock ej p g a typning och färg) men har mycket fina chanser i Pet och Agility. De är alla stora personligheter, en kull rik på nyfikna, modiga såväl som försiktiga och iakttagande. Några är lekande studsbollar, andra lugna filosofer. Någon är glupsk. Nån annan väntar snällt på sin tur. Men det skiftar fortfarande från dag till dag. De är ju som vi människor: Går igenom utvecklingsfaser och anpassar oss till livet.

Brås de på far och mor har de alla stora chanser att finna sina platser i de hem de hamnar i. Tack och lov så har alla så här långt hamnat hos människor med råttvana sen tidigare, i något fall hos familj med stor vana av andra gnagare. Det känns lugnande.

:-)

Äntligen! Saftning och syltning klar. Installationen av en skrivare, med följd att hela arbetsrummet måste struktureras om och alla sladdar dras andra vägar, är klar. :-)

Så nu kommer här fler bilder. Var lite stressad vid fotograferingen så ni får ha förbarmande med mig då där finns några bilder med taskigt skärpedjup. Att ungarna inte vill sitta still och ogillar blixtljus gör inte saken lättare. :-)

Med Möjligen tingad menas att det finns personer som inte har bestämt vilka av de möjliga de vill ha. Inom ett par dagar blir det klart. Ett par har lämnat återbud så där finns två hanar lediga till

No1 Sverige 6e juni. Sverige är en hane. 54g Har nytt hem!


No2 Portugal 10e juni. Portugal är en hona. 52g Har nytt hem!


No3 Kongo 30e. Kongo är en tjej. 48g Väntar på nytt hem!


No4 Danmark 5e juni. Danmark är en hane. 54g Har nytt hem!


No5 Tonga 4e. Tonga är en hane. 50g Har nytt hem!


No6 Samoa 1e juni. Samoa är en hane. 38g Har nytt hem!


No7 Madagaskar 26e juni. Madagaskar är en hane. 46g Väntarpå nytt hem!


No8 Grönland 21a juni. Grönland är en hane. 44g Har nytt hem!

Fler bilder kommer. Ville inte vara med den här gången. :-)

No9 Filippinerna 12e juni. Filippinerna är en hane. 46g Har nytt hem!


No10 Mocambique 25e. Mocambique är en hona. 46g Har nytt hem!



No11 Luxemburg 23e. Luxemburg är en hane. 48g Har nytt hem!


No12 Italien 2e juni. Italien är en hane. 48g Har nytt hem!


Ungarna börjar så sakteliga få personligheter. Danmark och Sverige är de två mest aktiva. Generellt kan man säga att de mindre är mer mammiga än de större och därför också mindre ute på vift. Samtliga mumsar ochså i sig av mamma Heras mat. Det är extra kul att sitta mitt i maten som man äter.

Vår minsting på 38g får tillbringa lite kvalitetstid med Hera för att komma i kapp. Hera behöver dessutom få vara lite för sig själv. Hon har gått ner en del i vikt de senaste dagarna och får därför vara borta från ungarna för att vila och äta upp sig. Hon får också vara med de andra honorna en del.

Midsommar kom och gick. Våra bebbar firade genom att öppna ögonen och dessutom gå bärsärkagång på mamma Heras matskål. Några har börjat testa riktig föda. Danmark och Sverige leder nyfikenhetstävlingen. Några har börjat klättra omkring i buren. Samtliga har fått personlighet redan. Av erfarenhet vet jag att deras beteendemönster kan skifta snabbt de första veckorna, men våra iakttagelser just nu kan kanske ge en hint om vart de är på väg.

I går, när solen sken, behövdes jordgubbsförrådet bättras på. Dags att sylta och safta. Hela dagen gick åt till detta och en inventering av steklar, främst bin och humlor, som jag engagerat mig i privat.

I dag har jag tänkt ta nya bilder av råttisarna. Hoppas få ut dem till kvällningen.

:-)

För er som undrar hur det går med kulle kommer vi att presentera nya bilder under helgen. Ungarna har öppnat ögonen och skuttar omkring i buren. :-)